Inge Palsten

palsten

När började du i musikkåren?
Jag hyrde min första klarinett 1939, för 15 kronor i månaden. Jag var då arton år och hade börjat gå ut och dansa. Jag var mycket i Folkets Park och lyssnade på musikkåren. Jag bodde också nära Rikard Bodin som var dirigent, många middagar hörde jag hur han övade hemma hos sig. Bodin frågade om jag inte skulle börja spela. Jag tänkte på saxofon, men nej ”du ska spela trumpet”, sa han. Men han fick inte som han ville, det blev ju klarinett.

Tog du några lektioner då när du började?
Det fanns en som hette Gunnar Sigurdsson som spelade klarinett. Under ett års tid lärde han mig en hel del, men efter att han flyttade till Stockholm för att jobba på radiotjänst fick jag klara mig själv.

Var repeterade och övade ni?
Vi var i ett rum som ägdes av kraftverket, där de hade verktyg. Jag var med på varenda övning, i början kunde jag ju ingenting. Jag satt bredvid och försökte lära mig noterna. Man fick försöka så gott man kunde.

Har det blivit några andra instrument genom åren?
Jo, jag har spelat saxofon, altsax i kåren och barytonsax i dansorkester.

perhakanklarstromsorkester
Jaså du har spelat i dansorkester också, vilka?

Jag spelade i Per-Håkan Klarströms och Putte Lidströms orkestrar. Alla som spelade i Putte Lidströms –utom Putte- var också med i musikkåren. Vi tränade varje kväll, det var nyttigt.

Har du några speciella minnen som har bitit sig fast från tiden i musikkåren?
Det första som kommer för mig är när vi skulle spela i Kil, på en jordbruksstämma där. Bjarne Rusta hade köpt sig en ny Merca, som vi fick med dit. När vi kom till Kil tog han fram en skinnfäll och la på motorhuven. ”Bilen får inte bli kall, den måste ha värme”, sa han. Så rädd var han om den!

Vi var på stämma i Storvik och Rusta var med förstås. Han hade konserver med sig från affären. Vi var lite elaka också…när han låg och sov strödde vi ut nyspulver över honom. Oj, när han vakna, så han nös… Ja, vi hade en del elakheter för oss…

Har du lagt klarinetten på hyllan nu?
Sista konserten var på 80-årsjubileet för fem år sedan. Då hade jag varit aktiv i kåren i 63 år.

Så musik har varit ditt stora intresse?
Ja, det har det varit. Jag övade och övade, min mormor sa att jag fick spela så mycket jag ville och hon lovade mig fem kronor för varje låt jag spelade som hon kände igen. Så jag sparade ihop lite på det… Det har dock varit ett problem, jag är inte så värst musikalisk. Jag har slitit för det jag kan. Notläsningen gick rätt dock bra.

Jag vill påstå att de bästa lärarna är de som har slitit själva, de har förståelse för svårigheterna att lära sig…
Å andra sidan hjälper det inte hur bra lärare man har om man inte vill blåsa och öva… Jag har varit extralärare på skolan, och när eleverna kom utan att ha tagit i klarinetten, så jag sa att ”ni måste jobba lite själva, jag kan inte spela åt er…” Jag är däremot väldigt stolt över Bo Jansson, som var min elev. Han blev väldigt duktig. Så det är inte alltid att det beror på läraren heller, utan mer på att personen vill lära sig. Tyvärr gick han bort för något år sedan.

Ditt barnbarn Jonas är ju duktig yrkesmusiker, spelade ni samtidigt i kåren?
Ja, 1980 var Jonas 12, jag var 58…Jonas var med i musikkåren tills han kom in på skolan i Örebro.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s